Pionens dag
Idag är det visst pionens dag och jag har för ovanlighetens skull ingen pionbukett stående här hemma. Däremot har jag den här ensamma lilla kämparen som överlevde resten av sin bukett så helt utan är jag inte.
Jag har haft så mycket ångest de senaste dagarna. Jag vet att det beror på att jag inte har fått tillräckligt mycket återhämtning då hela familjen varit hemma tillsammans nu i fyra dagar. Imorgon återgår de andra dock till jobb och fritids igen och det dröjer två veckor innan sommarlovet börjar på riktigt. Det gör mig väldigt ledsen och orolig över de veckor som vi alla kommer vara hemma i sommar. Det här att inte orka med sina barn som man skulle vilja, det kommer jag nog aldrig komma över. Men jag försöker ge dem och mig själv små guldkorn varje dag och jag uppskattar de stunderna mycket mer nu än när jag var frisk och livet gick i hundraåttio.